Bilförare ansvarade för skador efter abstinensrelaterat anfall
- Målnummer
- B 7653-24
- HD:s benämning
- Kollisionen på Krusegatan
- Avgörandedatum
- Publicerat
- Brottsrubricering
- Bevisvärdering
Kort sammanfattning
En bilförare fick ett abstinensrelaterat epileptiskt anfall och kolliderade med en cyklist. HD ansåg att han borde ha reflekterat över anfallsrisken och sökt medicinska råd eftersom han tidigare drabbats under liknande förhållanden. Han dömdes för vållande till kroppsskada av normalgraden genom omedveten oaktsamhet. Hovrättens domslut stod fast. Två ledamöter ville frikänna honom från detta brott.
Bakgrund
I mars 2023 kom en bilist över på mötande körbana på Krusegatan i Malmö och kolliderade med en cyklist, som fick allvarliga skador. Föraren hade abrupt avslutat ett återfall i narkotikamissbruk en knapp vecka tidigare. Han hade drabbats av ett liknande anfall 2021 efter ett avbrutet återfall och därefter fått vård för abstinens.
Föraren uppgav att han inte fått information om sambandet mellan abstinens och anfallet och inte heller avråtts från bilkörning. Underinstanserna dömde honom för vållande till kroppsskada av normalgraden samt annan brottslighet till skyddstillsyn. HD:s prövningstillstånd gällde endast vållandebrottet.
Högsta domstolens bedömning
HD skilde mellan ett objektivt otillåtet risktagande och det personliga skuldkravet. Bilkörning ställer höga aktsamhetskrav eftersom även relativt små risker kan få mycket allvarliga följder. Ett hastigt sjukdomsfall utesluter därför inte ansvar om föraren redan före färden borde ha uppmärksammat risken och avstått från körningen eller inhämtat medicinska råd.
Kollisionen bedömdes ha orsakats av ett abstinensrelaterat anfall, inte av narkotikapåverkan i sig. Risken var relativt liten men beaktansvärd. Det var inte visat att föraren faktiskt insåg den. Han kände dock till tidigare medvetandeförluster och de likartade omständigheterna kring anfallet 2021. Han kunde och borde ha reflekterat och sökt tillförlitliga råd. Att vården inte självmant avrått honom saknade här betydelse.
Föraren var därför omedvetet oaktsam. Skadorna förverkligade den risk som gjorde körningen oaktsam. Brottet var inte grovt. Hovrättens domslut fastställdes. En senare fängelsedom kunde inte omfatta denna brottslighet enligt den aktuella regleringen, och endast föraren hade överklagat. Två ledamöter ansåg att utredningen inte bevisade omedveten oaktsamhet utom rimligt tvivel.
Betydelse för brottmålsprocessen
Byråns kommentar
Domen visar att en utebliven läkarvarning inte automatiskt befriar en förare från eget ansvar. Samtidigt är bedömningen individuell: det måste klarläggas vilken information föraren hade, vilka åtgärder som kunde begäras och hur risken hängde samman med skadan. Omedveten oaktsamhet är inte detsamma som ett bevisat medvetet risktagande.
Källa
Referatet är allmänt hållet och ersätter inte juridisk rådgivning i det enskilda fallet.
Alla HD-referat