Steg 1Polis beslutar
Gripen
Beslut fattas normalt av polis i en brådskande situation. Den gripne ska förhöras så snart som möjligt. Därefter tar åklagaren ställning till om personen ska anhållas eller friges.
Akut frihetsberövande
Gripen, anhållen eller häktad - vad händer nu?
Gripande, anhållande och häktning är tre olika former av frihetsberövande. Besluten fattas av olika myndigheter och gäller under olika delar av brottsutredningen. Den som är frihetsberövad bör så tidigt som möjligt få kontakt med en försvarsadvokat.
Snabb jämförelse
Skillnaden mellan gripen, anhållen och häktad
Steg 2Åklagare beslutar
Anhållen
Anhållandet gäller medan åklagaren utreder om personen ska begäras häktad. En häktningsframställan måste normalt lämnas till domstolen senast klockan 12 den tredje dagen efter anhållningsbeslutet.
Steg 3Domstol beslutar
Häktad
Beslut fattas av domstol efter en häktningsförhandling. Domstolen prövar bland annat misstankegraden, häktningsskälen och om ett frihetsberövande är proportionerligt.
- 1. Gripen
- 2. Åklagaren prövar anhållande
- 3. Häktningsframställan
- 4. Häktningsförhandling
- 5. Häktad eller fri
- 1. Gripen
- 2. Åklagaren prövar anhållande
- 3. Häktningsframställan
- 4. Häktningsförhandling
- 5. Häktad eller fri
En häktningsförhandling ska hållas utan dröjsmål och senast 96 timmar efter gripandet.
Fas 1
Vad händer när någon grips?
Ett gripande är normalt det första och kortvarigaste frihetsberövandet. En polis får i brådskande fall gripa en person om det finns förutsättningar för anhållande.
Den gripne förs vanligtvis till en polisstation eller arrest. Ett första förhör ska hållas så snart som möjligt. Åklagaren ska därefter besluta om personen ska anhållas eller friges.
Den gripne har rätt att få information om brottsmisstanken och kan ha rätt till en offentlig försvarare. Det är ofta viktigt att få juridisk rådgivning innan mer omfattande uppgifter lämnas i förhör.
Fas 2
Vad händer när någon anhålls?
Ett beslut om anhållande fattas av åklagare. Personen hålls då fortsatt frihetsberövad medan utredningen bedrivs och åklagaren tar ställning till om häktning ska begäras.
Senast klockan 12 den tredje dagen efter anhållningsbeslutet måste åklagaren normalt lämna in en häktningsframställan till tingsrätten. Om åklagaren inte begär personen häktad ska frihetsberövandet hävas.
Under anhållningstiden kan polisförhör, tekniska undersökningar och andra utredningsåtgärder genomföras. Försvararen kan träffa klienten, närvara vid förhör och bevaka att klientens rättigheter tillvaratas.
- Beslut
- Åklagare
- Placering
- Normalt polisarrest
- Nästa steg
- Frigivning eller häktningsförhandling
Fas 3
Vad prövas vid en häktningsförhandling?
Häktning beslutas av tingsrätten efter begäran från åklagaren. Vid förhandlingen prövar domstolen om misstanken är tillräckligt stark och om det finns något lagligt skäl för häktning.
Vanliga häktningsskäl är risk för att den misstänkte:
- avviker eller håller sig undan
- undanröjer bevis eller påverkar andra personer
- fortsätter sin brottsliga verksamhet
Domstolen ska också bedöma om häktning är proportionerlig. Häktning får inte användas mer ingripande eller under längre tid än vad som är motiverat.
Försvararen kan bland annat:
- invända mot misstankegraden
- ifrågasätta de påstådda häktningsskälen
- argumentera om proportionalitet
- föreslå mindre ingripande alternativ
- överklaga häktningsbeslutet
- följa utredningen och begära att relevanta åtgärder genomförs
- Beslut
- Tingsrätt
- Placering
- Normalt häkte
- Prövning
- Misstankegrad, häktningsskäl, proportionalitet
Häktet
Vad innebär restriktioner i häkte?
Om åklagaren anser att det finns risk för att den misstänkte försvårar utredningen kan domstolen tillåta restriktioner. Åklagaren beslutar därefter vilka konkreta begränsningar som ska gälla.
Restriktioner kan påverka möjligheten att:
- ringa och ta emot telefonsamtal
- ta emot besök
- skicka och ta emot brev
- följa nyheter och använda medier
- ha kontakt med andra intagna
Kontakten med försvararen har en särskild ställning. Försvararen har samtidigt tystnadsplikt och kan inte utan vidare förmedla information mellan klienten och anhöriga.
För anhöriga
När en anhörig har gripits, anhållits eller häktats
Det kan vara svårt att få information när en närstående har frihetsberövats. Polisen, åklagaren och försvararen kan vara förhindrade att lämna uppgifter på grund av sekretess, tystnadsplikt eller restriktioner.
Som anhörig kan du:
- kontakta en försvarsadvokat
- lämna dina kontaktuppgifter
- uppge den frihetsberövades namn och födelsedatum, om det är känt
- berätta vilken polisstation, åklagarkammare eller domstol som kan vara aktuell
- lämna praktisk information som advokaten kan behöva känna till
Att advokaten inte kan lämna information betyder inte nödvändigtvis att kontakten inte har nått fram.
Val av advokat
Kan man själv välja försvarsadvokat?
Den misstänkte kan framföra önskemål om vilken advokat som ska förordnas som offentlig försvarare. Det är domstolen som beslutar om förordnandet.
Den som grips eller anhålls kan meddela polisen eller åklagaren vilken advokat han eller hon önskar. Det är också möjligt att kontakta advokaten direkt.
Vanliga frågor
Frågor och svar
Ett gripande ska pågå så kort tid som möjligt. Den gripne ska förhöras så snart som möjligt och åklagaren ska därefter besluta om anhållande eller frigivning.
Kontakt
Är du eller en anhörig frihetsberövad?
Ring för att få kontakt med en försvarsadvokat. Uppge gärna den frihetsberövades namn, vilken myndighet som handlägger ärendet och hur du kan nås.
Lämna inte personnummer, förundersökningsmaterial eller andra känsliga uppgifter i ett öppet kontaktformulär.
Informationen är allmänt hållen och ersätter inte juridisk rådgivning i det enskilda fallet.