TV-rummet: grova sexualbrott och gränsen för barnfridsbrott
- Målnummer
- B 4243-24
- HD:s benämning
- TV-rummet
- Avgörandedatum
- Publicerat
- Brottsrubricering
- Straffmätning
Kort sammanfattning
I TV-rummet prövade HD rubriceringen av sexuellt övergrepp mot barn och barnfridsbrott samt hur flera brott inom samma händelseförlopp förhåller sig till varandra. Ett barnfridsbrott konsumerades av det grova sexuella övergreppet. Mannen dömdes fortfarande för tre brott, och hovrättens påföljd på två års fängelse stod fast. En ledamot ville bedöma två av brotten som normalgradsbrott.
Bakgrund
Två barn, fem och nio år gamla, befann sig i ett TV-rum tillsammans med en man som var närstående till båda. Efter en fråga från det yngre barnet blottade mannen sig och lät barnet röra hans könsorgan flera gånger under några minuter. Det äldre barnet såg händelsen.
Tingsrätten dömde för sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande mot barn och två barnfridsbrott till ett års fängelse. Hovrätten bedömde övergreppet och det barnfridsbrott som avsåg det äldre barnet som grova och bestämde straffet till två år. HD:s prövning utgick från hovrättens bedömning av gärningarna och uppsåtet.
Högsta domstolens bedömning
HD framhöll att äldre praxis från 2006 och 2008 om rubricering av sexuellt övergrepp mot barn hade blivit överspelad genom senare lagändringar. Närståenderelationen och barnets låga ålder ska särskilt beaktas, men bedömningen ska alltid avse samtliga omständigheter. Här var flera beröringar, ett inte helt hastigt förlopp, närståenderelationen och femåringens ålder tillräckliga för grovt sexuellt övergrepp mot barn.
Det äldre barnet hade bevittnat ett brott av mycket allvarlig art med högt straffvärde. Barnfridsbrottet mot henne var därför grovt. Mannen skulle dessutom dömas för sexuellt ofredande mot samma barn. Brotten skyddar olika intressen: personlig och sexuell integritet respektive trygghet och tillit till närstående.
Däremot skulle barnfridsbrottet mot femåringen ingå i det grova sexuella övergreppet. Det framstod inte som rimligt att dessutom döma för att hon bevittnat att det äldre barnet bevittnade brottet mot henne själv. HD fastställde i övrigt ansvarsdelen och tvåårspåföljden. Prövningstillstånd meddelades inte beträffande de enskilda anspråken, varför hovrättens dom stod fast även där.
Betydelse för brottmålsprocessen
Byråns kommentar
Kommentar: Domen illustrerar att flera rubriceringar inte automatiskt innebär flera självständiga brott. Brottens skyddsintressen och det konkreta händelseförloppet måste jämföras. Konsumtionen var samtidigt begränsad till just det ena barnfridsbrottet; den innebär inte att barnfridsbrott generellt faller bort vid sexualbrott. En skiljaktig ledamot ville döma för övergrepp och barnfridsbrott av normalgraden till ett år och fyra månader, men delade bedömningen att brottet mot femåringen skulle konsumeras.
Källa
Referatet är allmänt hållet och ersätter inte juridisk rådgivning i det enskilda fallet.
Alla HD-referat