Utvisning och anknytning III – B 1864-25
- Målnummer
- B 1864-25
- HD:s benämning
- Utvisning och anknytning III
- Avgörandedatum
- Publicerat
- Processuella rättigheter
Kort sammanfattning
HD upphävde utvisningen av en man som var född och uppvuxen i Sverige och dömd för försök till mord till tolv års fängelse. Trots mycket starka skäl för utvisning var åtgärden oproportionerlig vid en helhetsbedömning. Permanent uppehållstillstånd, faktisk etablering och avsaknad av band till medborgarskapslandet vägde tungt. Fängelsestraffet ändrades inte.
Bakgrund
En 34-årig irakisk medborgare hade bott i Sverige hela sitt liv och haft permanent uppehållstillstånd sedan kort efter födseln. Tingsrätten dömde honom för försök till mord till fjorton års fängelse och utvisning med återreseförbud utan tidsbegränsning. Hovrätten sänkte straffet till tolv år men behöll utvisningen.
HD:s prövningstillstånd omfattade endast utvisningsfrågan. Skuldfrågan och fängelsestraffet låg därför fast. Den centrala frågan var om utvisning kunde förenas med den proportionalitetsbedömning som krävs när en person har en mycket långvarig och stark anknytning till Sverige.
Högsta domstolens bedömning
HD förklarade att reglernas kvalificerade förutsättningar för utvisning av den som kommit hit som barn utgör minimikrav. Att brottet passerar dessa krav avgör inte den efterföljande avvägningen enligt 8 a kap. 2 § utlänningslagen. För den som bott här sedan födseln eller mycket låg ålder krävs mycket tungt vägande skäl.
Mordförsöket hade högt straffvärde, hade utförts med avsiktsuppsåt och varit nära att fullbordas. Samtidigt var förloppet kort och impulsstyrt, inte planerat. Tidigare brottslighet medförde viss återfallsrisk, men utredningen gav inte stöd för risk för nya brott av samma allvarliga slag.
Mannen hade sin familj och släkt i Sverige, talade svenska och hade genomgått svensk grundskola och gymnasieutbildning. Han hade under längre perioder arbetat och haft ordnat boende. Arbetslöshet, tillfälliga boendeproblem, haschbruk och tidigare brott innebar inte att han blivit svagt etablerad. Han hade aldrig besökt Irak, talade inte språket där och saknade familjeband dit. Sammantaget var utvisning oproportionerlig.
Betydelse för brottmålsprocessen
Byråns kommentar
Egen kommentar: Avgörandet skiljer mellan brottets allvar och slutsatser om samhällsetablering. Ett mycket allvarligt brott gör inte ensamt den dömde svagt etablerad. Bedömningen är individuell; domen innebär varken ett absolut utvisningsförbud för svenskfödda utlänningar eller att enbart lång vistelsetid avgör saken.
Källa
Referatet är allmänt hållet och ersätter inte juridisk rådgivning i det enskilda fallet.
Alla HD-referat